Feberyra.
Hemma
Kanske jag ska köpa en ny dator så att jag KAN blogga? Tänker jag ibland, och blir snål.
Jag har nämligen kommit på att det beror på min trasiga dator att jag inte bloggar.
Jag vill inte sitta framför en 40" tv, på golvet, med tv:n en meter ovanför mig och få nackspärr.
Så, jag låter bli.
Allt dator-relaterat låter jag bli.
Och nu saknar jag det. Så jag vill ha en ny dator.
Tomten? Kan du måhända komma med en? Jag önskar mig en lagom bra, lagom liten dator. En Asus.
Tack!
Jag är hemma nu, i byn. Överraskningsresa till min far, han fyller sextio.
Han sa "Vad fan gör du här?" och sedan muttrade han i två timmar och kramade mig då och då. Jag tror han blev förvånad, och glad.
Så nu sitter jag här och väntar spänt på att klockan ska bli 21.30, då blir det renkött och Iron Man. Woho!
Det känns väldigt skönt att vara hemma en sväng.
Tjing!
Husliga Fredag
Jag har storhandlat, jättemycket! Så mycket att jag fick låna med kundvagnen hem för att få med alla varor.
Av det har jag dragit lärdom, vi kan kalla den "dagens lärdom"; Ska du stohandla ensam, låt bli! Om du mot förmodan och bättre vetande ändå gör det, var beredd på den inte så roliga hemfärden med en smockfull kundvagn i uppförsbacke på kullersten.
Hade jag inte bullerskada innan, så har jag det nu. Nog för att jag hade det redan från början men..
Så jag har handlat massa mat, och vin (inte massa, bara två). Fredagen till ära tänkte jag nämligen fixa god middag till min karl. Det blior sommartallrik (ryggbiff, grekisk sallad och tzatziki) till varmrätt, tillsammans med ett vin jag fick rekomenderat på systemet, och chokladpanerad fruktsallad med glass till efterätt.
Det är väl en bra Fredagsmiddag?
Sedan tänkte jag baka kanel och socker-bagels, för det är så gott. Plus att det är väldigt roligt att koka bröd.
Men innan jag börjar med alla köksliga bestyr ska jag städa, det tycker Bosse om. Hon jagar alla dammråttor, biter i sopborsten och busar med mina fötter.
En annan sak hon tycker om är tanjentbordet och datamusen, hon lägger sig alltid på dem och sover och nu när jag sitter och skriver så ligger hon halvt uppe på tanjentbordet och nafsar i mina knogar och har jätteroligt, jag har lagom roligt. Men hon är ju så söt!
Nu har jag också avmaskat henne och behandlar henne mot öronskabb som hon fått av sin mor. Det är på inga sätt trevligt att bli pillad i öronen, hon kryper omkring längs golvet med öronen nedfällda efteråt, lillen.
Nå voi, nu ska jag städa.
Tjo!
Snooor..
Ska snart bege mig (och min snoriga näsa) till jobbet. Skönt att det bara är fyra timmar idag.
Det är helt ofattbart vad verklighetsuppfattningen försvinner av att ligga i sängen en vecka, jag känner mig inte rikgit som en männsika. Men förhopningsvis blir jag friskare.
Min mor ringde och sa "Är du förkyld igen? Du har varit sjuk hela året!"
Och när jag tänker efter har hon rätt. Ända sedan jag flyttade ner för två år sen har jag varit sjuk.
Eller fått reda på att jag är sjuk.
Förkylningar titt som tätt
Brutna tår
Stukade fötter
Vestibularis nevrit
Svininfluensa
Ramla genom fönster
Migrän
You name it!
Vad är det för fel på mig?
Nej, nu blir det otrivin comp, ibumetin, muncoangin och nikotin.. sen iväg till jobbet.
Chip o haj!
Uppdatering
HTC svarar på gnäll-mail.
Jag fick ett mycket pedagogiskt svar på mitt upprörda mail.
Hej Sara Salomonsson,
Uppdateringen till 2.1 är en så kallad FOTA-uppdatering, d.v.s. den skickas direkt till telefonen. Det var därför som du inte kunde hitta uppdateringen när du sökte efter den manuellt - den finns ingenstans att hitta för nedladdning. Bra att du hittade en lösning på uppdateringsproblemet. Hoppas att uppdateringen gick bra. Det är tråkigt att du upplever att vår hemsida är krånglig. Om du har några andra problem med telefonen, eller om du har några frågor om hemsidan eller något annat, är du naturligtvis välkommen att ta kontakt med oss igen via email eller telefon.
Med vänlig hälsning,
Adam
Varför kan de då inte bara skriva på hemsidan att det är en FOTA-version?
Ska jag veta det av mig själv bara sådär eller?
Om jag går in på deras sida och söker på "update HTC Hero to Android 2.1" och alla andra omformuleringar jag kan komma på så kommer det inte upp ett skit.
Varför som sagt inte bara informera om att det är en FOTA-version som skickas ut till telefonen ungefär var tredje månad och om du vid dessa tillfällen råkar sitta på ett tåg och inte kan avlägga en timme för att uppdatera telefonskrället så TORSK! Jävligt synd för dig, då får du nämligen snällt vänta tills tre månader till har gått och hoppas på att erbjudandet kommer vid ett bättre tillfälle.
Helt idiotiskt!
Och varför inte bara skriva på den nedrans hemsidan att du kan ställa fram klockan ett år för att få ett erbjudande när du har tid?
Dumt dumt dumt..
Men, tack Adam för det pedagogiska svaret!
Jävla HTC!
Nu har jag i en evigheters evighet försökt uppdatera min Hero till android 2.1.
Hej!
Det är roligt!
Sara: När jag gå ut och det är fuktigt bli det alldeles lockigt när jag kommer in igen, det är självfallet.
£ukasz: Självfallet!
Är det bara jag som tycker att det är väldigt roligt?
Det är väldigt roligt!
Det här är för övrigt också roligt:
http://www.youtube.com/watch?v=lLYD_-A_X5E
Lillasyster får inte vara med.
Fast det var inte det jag ville berätta.
Ivan: Jag är kung!
Väl inne i slottet, ätandes pannkakor säger kungen:
Det är tydligt att lillasystrar inte får vara med och leka :)
Det kungliga bröl-loppet.
Sara och Ida kommer överens om att det är skamligt att Sverige satsar över 100 miljoner på ett bröllop när Kirunas ungdomsgård bara har öppet varannan helg! Sedan finns det ju diverse andra saker vi hade kunnat prioritera här i Sverige utöver Kirunas ungdomsgård.
Saras mor tycker att Sara och Ida ska unna "sverige" (läs monarkin) lite flärd.
Denna ståndpunkt besvarar Sara och hennes far genom att sjunga:
Stockholm låt mig fjärta
Låt mig få tömma mig nu
Du vållar mig så mycket smärta
Gasernas stad, det är du..
Mycket vackert, vi är mycket rörda över hela bröl-loppet.
<3
Du är den
du är den
du är den.
Jane Austen halva vägen?
Jag hade däremot en hoppingivande diskussion om ämnet nyligen, det vill säga igår.
Jag med min oerhört romantiserade bild på äktenlskap och partnerskap blir (uppenbarligen) lite knäckt när jag inser att jag är ganska ensam om den bilden.
Jag vill gifta mig av kärlek, för att få visa alla att jag hör ihop med någon, för att för en dag få vara riktigt fin och för att samla alla mina nära och kära och visa att ja, jag är lycklig nu! Jag vill inte gifta mig för att det är enklast så.
Just denna bild av bröllop har jag om de bröllop som ägde rum förr i tiden.
Och igår insåg jag att äktenskap aldrig varit mer romantiskt än man själv väljer att göra det.
Min diskussionspartner sa:
Sara, varför tror du man gifte sig förr i tiden? För Jane Austen-kärlekens skull? Nej du, men gifte sig för att föräldrarna parade ihop en, för att ens gårdar och hemman passade ihop, för att man skulle få knulla utan tabu..
Ja, och visst var det väl så.
Men är det inte dags att ändra på det då? Kan vi inte ha Jane Austen halva vägen? Vi har nu alla mäjligheter att gifta oss för kärleks skull, skaffa barn för kärlekts skull, flytta ihop för kärleks skull. Vi behöver inte legitimera sex längre, vi behöver inte skaffa barn för att försäkra vår överlevnad som äldre..
Kan det inte vara värt att fira den kärlek vi nu har frihet att njuta av?
Kanske är jag gammalmodig men jag vill ha mitt bröllop, jag vill ha min kärlek, min romantik och jag vill ha min förlovningsring i guld med en liten diamant. Traditionellt och romantiskt.
Och jag är inte redo att ge upp den drömmen.
Vad hände med romantiken?
Idag var jag till mitt favoritställe. Det är en glänta mitt i skogen, en stor äng med en gärdsgård runtikring och mitt på ängen står en liten lada. Allt är gammalt. Där finns en rostig skördemaskin som används för länge sedan när gläntan ännu låg i tystheten där mitt i skogen.
Bakom gärdsgården ligger granskogen tät och mörk, men där på ängen är gräset klargrönt och solen skiner ner som över en vacker hemlighet.
Brevid mitt favoritställe ligger en skyttebana.. och på andra sidan går en lerig väg för fyrhjulingar och crossar.
Är det så det har blivit?
Folk gifter sig för enkelhetens skull, för dess praktiska fördelar.
Folk beställer sina förlovninsringar över internet eller friar till varandra aspackade på ett gigantiskt fylleslag.
Nu för tiden får man snabbt ihopkokade sms istället för handskrivna kärleksbrev.
Dagen man blev ett par eller när den man älskar fyller år är petitesser.
Rosor på perongen när man ses för första gången på länge har bytts ut mot frågor om vem som ska fixa öl.
När blev det så?
Jag vet att livet kanske inte kan vara som en Jane Austen-bok, men något var hon väl ändå inne på?
Har dagens partnerskap gått från att vara "den rätta" till att vara "en möjlighet till den rätta"?
Vågar vi inte satsa eller tro på varandra mer?
Eller har vi helt enkelt blivit sämre på att uttrycka oss när vi märker att det inte behövs?
Varför gifta sig när det nu för tiden är okej att vara ett par och leva ihop i alla fall? Varför minnas födelsedagar och postadresser när vi har facebook och sms?
Eller är jag bara en hopplös romantiker som törstar efter lite mer Jane Austen i mitt liv?
"Vilse i skogen vandrar han omkring..
Den låten gick jag och nynnade på i morse när jag gick vilse i skogen i två timmar. Tillslut kom min far på att han trodde han visste var jag var och kom och hämtade mig med fyrhjuling. Så nu har jag trotsat min björnskräck och fått en redig promenad.
Ikväll tog jag ytterligare en promenad på strax över två timmar, det är fördelen med att bo i Jukkasjärvi och inte ha tillgång till bil. Det finns helt enkelt inte mycket annat att göra än att promenera.. så en hel massa powerwalkande blir det.
Fördelar att bo i Jukkas.
Nackdelar att ha oingådda skor; fyra blåsor på varje fot.. (en med blooood)
Nu ska jag läsa, sen sängen.
Nattinatt!
Natten tar sin början..
Här sitter jag, 200 mil bort från världens guldklimp och håller mig ifrån att kalla honom gulliga saker och tala om för honom hur mycket han betyder för mig.. Det är ju väldigt konstigt, och tråkigt.
Jag saknar dig som tusan!
