"Hade ni fest eller?"
Jag fortsätter här på min axelkategori. När jag väl har något att berätta så är det väl lika bra att passa på?
Min mors reaktion när hon fick se mitt nattliga sms om akutvistelsen var att ringa och skratta:
- Vad är det som är så roligt mamma?
- Haha, min första tanke var "Jaha, nu har hon varit full och ramlat genom ett fönster.." sen tänkte jag "nej, det är ju Tisdag, hon kan ju int eha varit full på en Tisdag" Eller hur?
- Nej mamma, jag var inte full. Vi lagade mat. Fisksoppa och vitlöksbröd.
Sen var jag ju såklart tvungen att ringa felanmälan och berätta om händelsen som bad mig ringa till en glasmästare, vilket jag såklart gjorde:
- Allt i glas! Det är Peter.
- Hejsan. Sara Salomonsson här, jag fick ditt nummer av Dan.
- Ja, du med köksfönstret va?
- Japp.
- Hur gick det till, alkohol?
- Ingen alkohol, spiknykter.
Igår kom också Dan förbi, vår fastighatsskötare, för att jag ringt om att vår spis var trasig. (Inga plattor fungerade, Dan mätte massa värden med olika elektriska instrument tills han gick in i köket och började skratta, jag hade satt spisen i off-läge. Smart Sara!) Men det var inte det det handlade om.
Han kom in genom dörren:
- Ojdå! Jag förstår att det är du som krossat köksfönstret? Är det allvarligt?
- Inte värst, 18 stygn. Håller på att läka för fullt här.
- Jag ser det. Hade ni fest eller?
- Nej, vi hade inte fest! Det var en tisdag för gud skull. Vi lagade middag.
- På så vis..
Om man heter Sara Salomonsson så kan man lyckas med sådana här saker utan att vara pumpad med promille. (Vilken bra titel till något dåligt förresten Micke; Pumpad med promille!)
Nåväl, på läkningsväg är jag i alla fall. Det kliar något förjordat.
Haha! Vi hade häng på multikontoret igår förresten. Det är grabbarnas kontor som jag och Stina döpt om till multikontoret för det är det mest godtyckliga kontor jag någonsin varit på.
Nåväl, jag och Stina gick och hämtade öl och snacks och jag fick inte bära någonting utom den minsta lilla Somrero-påsen. "Dina stygn kan gå upp!"
Här tar vi inte med i rikskalkylationen att jag faktiskt rest två timmar med en västa att bära på utan att ha lyckats sprätta upp mig själv.
Nu ska jag, eftersom jag fortfarande inte får duscha, våtservetta mig själv och krypa ner i sängen framför ett, eller tio, avsnitt av Medium.
Tjing!
Min mors reaktion när hon fick se mitt nattliga sms om akutvistelsen var att ringa och skratta:
- Vad är det som är så roligt mamma?
- Haha, min första tanke var "Jaha, nu har hon varit full och ramlat genom ett fönster.." sen tänkte jag "nej, det är ju Tisdag, hon kan ju int eha varit full på en Tisdag" Eller hur?
- Nej mamma, jag var inte full. Vi lagade mat. Fisksoppa och vitlöksbröd.
Sen var jag ju såklart tvungen att ringa felanmälan och berätta om händelsen som bad mig ringa till en glasmästare, vilket jag såklart gjorde:
- Allt i glas! Det är Peter.
- Hejsan. Sara Salomonsson här, jag fick ditt nummer av Dan.
- Ja, du med köksfönstret va?
- Japp.
- Hur gick det till, alkohol?
- Ingen alkohol, spiknykter.
Igår kom också Dan förbi, vår fastighatsskötare, för att jag ringt om att vår spis var trasig. (Inga plattor fungerade, Dan mätte massa värden med olika elektriska instrument tills han gick in i köket och började skratta, jag hade satt spisen i off-läge. Smart Sara!) Men det var inte det det handlade om.
Han kom in genom dörren:
- Ojdå! Jag förstår att det är du som krossat köksfönstret? Är det allvarligt?
- Inte värst, 18 stygn. Håller på att läka för fullt här.
- Jag ser det. Hade ni fest eller?
- Nej, vi hade inte fest! Det var en tisdag för gud skull. Vi lagade middag.
- På så vis..
Om man heter Sara Salomonsson så kan man lyckas med sådana här saker utan att vara pumpad med promille. (Vilken bra titel till något dåligt förresten Micke; Pumpad med promille!)
Nåväl, på läkningsväg är jag i alla fall. Det kliar något förjordat.
Haha! Vi hade häng på multikontoret igår förresten. Det är grabbarnas kontor som jag och Stina döpt om till multikontoret för det är det mest godtyckliga kontor jag någonsin varit på.
Nåväl, jag och Stina gick och hämtade öl och snacks och jag fick inte bära någonting utom den minsta lilla Somrero-påsen. "Dina stygn kan gå upp!"
Här tar vi inte med i rikskalkylationen att jag faktiskt rest två timmar med en västa att bära på utan att ha lyckats sprätta upp mig själv.
Nu ska jag, eftersom jag fortfarande inte får duscha, våtservetta mig själv och krypa ner i sängen framför ett, eller tio, avsnitt av Medium.
Tjing!
Kommentarer
Postat av: BlueRoseCase
Vadå "nåt dåligt"? Jag tycker det låter intressant!
Postat av: Tina
Varför skulle du inte få duscha? Låter konstigt. Så länge du inte skubbar på det så är det ju inga problem.
Postat av: Tina
Det låter faktiskt ändå konstigt. Man brukar skicka med förband hem eller iaf rekommendera vart man kan köpa om det skulle vara så att det lossnar efter duschen. Lite dåligt tycker jag. Sen att du inte kan röra dig förstår jag att det kan vara svårt att duscha. Jaja! Hoppas det går framåt iaf så du får duscha snart ;)
Postat av: BlueRoseCase
Kvalitet och kvalitet, huvudsaken är ju att innehållet stämmer överens med titeln!
Trackback
