Den nya verkligheten

Jag har skaffat mig en töntig fallelse för serier. Jag vill se serier, hela tiden.
Kanske beror det på att jag inte har någon tv som denna serie-besatthet har börjat?
Trots mitt nonexistenta tv-innehav känner jag mig som en skurk de gånger radiotjänst ringer och frågar om tv-lincensen.

- Jag har ingen TV.

- Är du säker på att det inte står en TV i något annat rum.

- Ja, jag äger ingen tv.

- Äger hon du bor med någon TV?

- Nej.

- Hon har ingen på sitt rum som du inte brukar använda?

- Nej.

- Ingen på vinden?

- Nej, ingen någonstans! Jag har inte haft TV på över två år.

Det är nog inte helt okej att var 21 i dagens Sverige och inta äga en tv.
Nu har jag i alla falla legat hela dagen här hemma hos finaste Peter och sett på Medium medans han är och tillfredställer sina gitarrfingrar på en 50-års fest där de har spelning.
Jag tänkte faktiskt vara en underbar flickvän idag och tvätta kläder och städa lägenheten men det fanns inga tvätttider så jag tappade liksom suget. Serie-beroendet tog över ;)
Fast det är faktiskt lite legitimt att ligga i sängen och dricka Cola hela dagen om man har en sydd axel.